Älskade fina Strömstad!

Det känns så skönt att vara tillbaka i skogen, även om det bara är för några futtiga dagar! Dagen har spenderats med de här två sköningarna=)


Livet som pensionär verkar jävligt sweet ändå, bara liksom glida omkring utan massa måsten. Mormor och Morfar har till exempel inte ändrat till sommartid ännu, de tycker inte de är tillräckligt ljust ute. Blev lite chockad när jag ringer dom halv tio och de äter frukost=)

Först en obligatorisk inspektion av sommarstugan (som förövrigt ligger 50 meter från huset, Why liksom?)

Sen vill morfar visa årets potatisskörd!

Men sen blev dom väl trötta på mig, för de bestämde sig helt fräckt för att förgifta mig! När jag bad om en treo fick jag se röret och kände att de inte riktigt såg ut som de jag har hemma. Mormor har just serverat mig 10 år (!) gammal treo.
När jag sen gick loss i medicinskåpet hittar jag inte mindre än 10 olika sorters värktabletter. Jag har hela mitt liv varit helt omedveten om att de har ett litet värktablettsmuseum=)

De två riktiga rariteterna i samlingen är dessa två, utgångsdatum var 1974 samt 1989. Morfar tyckte på allvar att det var onödigt att slänga dom!


Dispril var alltså den stora värktabletten på 60 och 70-talet. Fanns det någon Disprilman månne?

Sen vinkväll hos finfina Lynnsan! Men Strömstad är ju alltid lite småkonstigt när inte Skatten, Sofia, Jill och Jessica är hemma.Tur att Lynnsan, Asmira och Tella valt att bosätta sig här!

//Maria